Kiruna kommun

Miesvaara är ett naturreservat i Gällivare och Kiruna kommuner i Norrbottens län.

Keinovuopio är en by i Karesuando socken i Kiruna kommun.

Gränsen mellan Finland och Norge är 736 kilometer lång., och går både till lands och längs vattendrag. Västligaste punkt är Treriksröset, och östligaste Muotkavaara. Gränsen är öppen, och båda länderna har undertecknat Schengenavtalet. Nästan hälften av gränsen löper längs med älvarna Enare älv och Tana älv. Vid gränsen finns Finlands och EU:s nordligaste punkt, i Tana älv några kilometer ostnordost om Nuorgam.

Gränsen mellan Norge och Sverige är en 1 630 kilometer lång statsgräns mellan Sverige och Norge. Den följer i huvudsak vattendelaren i Skanderna, mellan Svinesund och Treriksröset. Den gällande gränsen fastställdes i Strömstadstraktaten 1751.

Gränsen mellan Finland och Sverige är en 555 kilometer lång statsgräns mellan Sverige och Finland. Den följer i huvudsak älvarna Könkämä älv, Muonioälven och Torne älv, mellan Bottenhavet och Treriksröset. Den går bara några få kilometer på land. Gränsen fastställdes i ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland 1809.

Láhkunjoaskejohka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordelijke hellingen van bergen langs de vallei van de Kummarivier. De rivier stroomt naar het noorden en stroomt na drie kilometer in die rivier.

Het Ruoutasvalleimeer, Zweeds, Fins: Ruoutasvakkejaure, Samisch: Ruovddasvaggejávri, is een meer in Zweden. Het ligt dichtbij het drielandenpunt met Noorwegen en Finland in de gemeente Kiruna in het Scandinavische Hoogland ten westen van de Lakkonjåsmeren. Het water van het meer stroomt de Ruoutasrivier in.

Spálžujohka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Het riviertje stroomt van de hellingen ten noordoosten van de Boalduvárri naar het noorden de Kummarivier in. Ze is amper twee kilometer lang.

De Åggojåkka, Zweeds: Oaggovielma, is een beek in het noorden van Zweden. De Åggojåkka stroomt door de gemeente Kiruna en is ruim 15 kilometer lang. Het water in de beek komt van de 753 m hoge Åggovare, Oagguvárri, en stroomt door het meer Åggojaure, Oaggujávri. Dat is 1 km² groot. Voordat het de Kummarivier instroomt moet het door het moeras Oaggujeaggi.

Kummarivier is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Kummameer in het noorden van Zweden. De rivier stroomt naar het noorden en krijgt dan water van de daar veel grotere Pältsanrivier. Gezamenlijk gaat het naar het oosten. Na circa twintig kilometer belandt haar water bij Kummavuopio in de Könkämärivier.

Pavvalrivier (Zweeds – Fins: Pavvaljoki; Samisch: Bávvaljohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Pavvalmeer dat ligt de zuidelijke hellingen van de bergen, die de grens vormen van Zweden met Noorwegen. De rivier stroomt naar het zuiden en belandt na vier kilometer in de Åggojåkka .

Arpumeer, Zweeds - Fins: Arpujaure, Samisch: Árbujávri, is een meer in het noorden van Zweden. Het ligt in de gemeente Kiruna op minder dan zeven kilometer van de rivier de Peerasuvanto, die daar de grens met Finland vormt en op minder dan 30 km van Treriksröset, het drielandenpunt met nog Noorwegen. De Arpurivier stroomt door het meer, maar het krijgt ook water van de hellingen van de Arpuberg.

Arpurivier (Zweeds- Fins: Arpujoki; Samisch: Árbujohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordelijke helling van de berg Arpuberg. Ze stroomt naar het oosten door het Arpumeer. Na circa zeven kilometer stroomt ze de Suvirivier in.

Het Pavvalmeer, Zweeds - Fins: Pavvaljaure/järvi, Samisch: Bávvaljávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in gemeente Kiruna op zo’n 800 meter hoogte aan de zuidkant van het Scandinavisch Hoogland in de noordelijke punt van Zweden. De afwatering vindt plaats via de Pavvalrivier.

Vurverivier (Zweeds: Vurvejåkka; Samisch: Hurvejohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Vurvemeer, dat in het Scandinavisch Hoogland ligt. De rivier stroomt naar het noordwesten en is circa vijf kilometer lang. Aan de rivier ligt een overlevingshut ongeveer op de coördinaten 68° 51' 16" NB / 20° 43' 5" OL op de kruising tussen wandel- en sneeuwscooterroute.

Het Kummameer is een meer in Zweden. Het meer in de gemeente Kiruna ligt ingesloten tussen bergtoppen van rond de 900 meter hoogte en ontvangt haar water van de bergtoppen die daar liggen. De Kummarivier voert het water aan de noordkant van het meer weg.

Ruoutasrivier (Zweeds – Fins: Ruoutasjoki; Samisch: Ruovddasjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier zorgt voor de afwatering van het Ruoutasvalleimeer. Ze stroomt naar het zuiden en mondt na circa drie kilometer uit in de Kummarivier.

Lakkonjåsmeren, Zweeds: Lakkonjåsjaureh, Samisch: Láhkunjoaskejávrrit, is een groep van meren in Zweden. De meren liggen in de gemeente Kiruna in Lapland, waarvan de grenzen worden bepaald door de Kummarivier in het zuiden en de grenzen met Finland en Noorwegen, dichtbij Treriksröset, het drielandenpunt. Het water uit de meren stroomt naar het zuiden naar de Kummarivier en de Torne, het stroomgebied van de Torne in.

Boaldujohka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat in de omgeving van de berg Boalduvárri, die in het Scandinavisch Hoogland ligt. De rivier stroomt naar het westen en is drie kilometer lang. Daarna verdwijnt ze in de Rauskasrivier.

Nilsierivier (Zweeds – Fins: Nilsijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de zuidelijke hellingen van de bergen, die de grens vormen van Zweden met Noorwegen. De rivier stroomt naar het zuiden en belandt na zeven kilometer in de Kummarivier.

Arpusaivo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0505 kvadratkilometer och ligger 478,9 meter över havet.

Huornasjön är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Kappåijaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,333 kvadratkilometer och ligger 682,6 meter över havet. Kappåijaure ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Kiellosaivot är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0319 kvadratkilometer och ligger 463,9 meter över havet.

Kiellosaivot är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0598 kvadratkilometer och ligger 463,4 meter över havet.

Käpesjaureh, Geahpesjávrrit, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,24 kvadratkilometer och ligger 740 meter över havet. Käpesjaureh ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Käpesjaureh, Geahpesjávrrit, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,168 kvadratkilometer och ligger 749,8 meter över havet. Käpesjaureh ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Lakkonjåsjaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,121 kvadratkilometer och ligger 763,7 meter över havet. Lakkonjåsjaureh ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Paktejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,474 kvadratkilometer och ligger 686 meter över havet.

Pausajaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,199 kvadratkilometer och ligger 762,6 meter över havet.

Pavvaljaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,36 kvadratkilometer och ligger 753,8 meter över havet. Pavvaljaure ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Puikojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,146 kvadratkilometer och ligger 596,8 meter över havet.

Puikujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,423 kvadratkilometer och ligger 686 meter över havet. Puikujaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Puodtjojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,29 kvadratkilometer och ligger 694 meter över havet. Puodtjojaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kåbmejåkkå.

Rauskajaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,763 kvadratkilometer och ligger 684 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Rauskasjoki.

Rauskajaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,787 kvadratkilometer och ligger 667 meter över havet. Rauskajaureh ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Rauskasjoki.

Rautojaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,65 kvadratkilometer och ligger 745,1 meter över havet. Rautojaureh ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Rautojåkkå.

Ruoutasvakkejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,161 kvadratkilometer och ligger 834,1 meter över havet. Ruoutasvakkejaure ligger i Pältsa Natura 2000-område.

Råukojaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,181 kvadratkilometer och ligger 722,8 meter över havet.

Sniertekjaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0839 kvadratkilometer och ligger 737,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kåbmejåkkå.

Sniertekluobbalah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,185 kvadratkilometer och ligger 671,7 meter över havet. Sniertekluobbalah ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kåbmejåkkå.

Tjålmejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,44 kvadratkilometer och ligger 681,4 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kåbmejåkkå.

Vaurakjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,2 kvadratkilometer och ligger 926,3 meter över havet. Vaurakjaure ligger i Pältsa Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vaurakvielma.

Vurvejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,149 kvadratkilometer och ligger 717,2 meter över havet. Vurvejaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vurvejåkkå.

Åggojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,04 kvadratkilometer och ligger 548 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Åggojåkkå.

Koltaluokta, eller Golddaluokta, är en vik av sjön Kilpisjärvi i Lappland i Sverige och även namnet på en plats vid denna vik.

Kummavuopio är Sveriges nordligaste bebodda bosättning, belägen drygt 250 kilometer norr om polcirkeln, i Kiruna kommun, nära gränsen mellan Finland och Sverige och E8/21. Byn grundades 1846 på initiativ av Lars Levi Laestadius. Kummavuopio ligger 26 kilometer från fjället Pältsan och 4,5 kilometer från sjön Nedre Kilpisjärvi. Några kilometer sydost om Kummavuopio finns Keinovuopio. Närmaste större by på den finska sidan av gränsen är Kilpisjärvi. Olga Raattamaa har varit bosatt i Kummavuopio.

Pältsafallet är ett vattenfall i Bealcánjohka (Pältsajåkkå), som ligger i den nordligaste delen av Kiruna Kommun, cirka tolv kilometer sydväst om Treriksröset. Fallet är omkring sju meter högt och nio–elva meter brett. Det ligger ca 1 km söder om Pältsastugan. Genom fallet går jokken ner i fjällbjörksskogen, till skillnad från ovanför och på hedarna i området runt Pältsastugan, som till största delen är kalfjäll och är Sveriges enda tundra.

De Nilsiberg, Zweeds - Fins: Nilsivaara, is een berg in het noorden van Zweden. De Nilsiberg is 596 meter hoog, is begroeid en ligt in gemeente Kiruna op minder dan 20 km van Treriksröset, het drielandenpunt met Finland en Noorwegen, bij de plaats waar de Nilsirivier de Kummarivier instroomt.

De Arpuberg, Samisch: Árbuoaivi, is een berg in het noorden van Zweden. De berg ligt in de gemeente Kiruna, op de grens van het Scandinavische Hoogland en het dal van de Könkämä, op minder dan zeven kilometer van de grens met Finland en op 30 km van Treriksröset, het drielandenpunt met nog Noorwegen. Aan de noordelijke rand van de berg liggen het Arpumeer en de Arpurivier.

De Gahouoaivi is een berg in het Scandinavische Hoogland in het noorden van Zweden. De Gahouoaivi ligt in de gemeente Kiruna op zeven kilometer van Treriksröset, het drielandenpunt van Zweden met Finland en Noorwegen. De berg is 958 meter hoog.

Pältsanrivier (Zweeds-Fins: Pältsajoki; Samisch: Bealččanjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als een verzameling beken op de hellingen van de berg Pältsan in noord Zweden. Eenmaal samengestroomd gaat het naar het oosten. Het water belandt uiteindelijk in de Kummarivier. Ze is circa vijf kilometer lang.

Njärrerivier (Zweeds - Fins : Njärrejoki; Samisch: Njearrejohka) is een rivier annex beek, die grotendeels stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna.

Njärrejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,475 kvadratkilometer och ligger 747,5 meter över havet. Njärrejaure ligger i Pältsa Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Muonioälven (Njärrejåkkå).

Moskkugáisi är ett fjäll på gränsen mellan Sverige och Norge – i Målselvs och Kirunas kommuner. Toppen har en höjd på 1522 meter över havet och där finns riksröse 290B. Fjället ligger i anslutning med Pältsan i öster (som ligger på svenskt territorium) och Juoksavátnjunni i sydost som likt Moskkugáisi ligger på gränsen mellan Norge och Sverige. I massivet som Moskkugáisi ligger beläget i finns det 8 glaciärer varav alla ligger i Norge. Massivets alla toppar ligger på över 1300 meters höjd, och de tre riksrösen som står längsmed gränsen som korsar massivet ligger alla ovan 1400 meters höjd (Rr 290A 1450 m.ö.h, Rr 290Aa 1403 m.ö.h. och Rr 290B 1522 m.ö.h.). Söder om fjällmassivet går Nordkalottleden.

De Vuokkasheuvel, Zweeds – Fins: Vuokkasenvaara, is een berg annex heuvel in het noorden van Zweedse. De heuvel ligt in de gemeente Kiruna in het dal van de Könkämä. De Vuokkasrivier stroomt eromheen en komt dan in de Könkämä uit. De Vuokkasheuvel is ruim 400 meter hoog en moet niet met de Vuokkasberg worden verward.

Vahtsarivier (Zweeds – Fins: Vahtsajoki; Samisch: Váhccajohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Vahtsameer, dat op 752 meter hoogte ligt. De rivier stroomt naar het noordoosten en loost haar water na 13 kilometer in de Suvirivier.

De Louskoautsinrivier (Zweeds – Fins: Louskoautsinjoki) is een rivier annex beek in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordwestelijke helling van de Koutnaharaberg. De rivier / beek stroomt naar het noordoosten. Het is een zijrivier van de Könkämärivier. Ze is circa vier kilometer lang.

Vittankirivier (Zweeds – Fins: Vittankijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordoostelijke helling van de Biedjugielas (aan de zuidkant stroomt de Biedjurivier weg). De rivier stroomt naar het noordoosten en belandt na 17780 meter in de Könkämärivier.

Kalmusrivier (Zweeds – Fins: Kalmusjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat in het Kalmusravijn, alwaar zich soms door onvoldoende waterafvoer een meer vormt. De rivier annex beek stroomt naar het noorden en verenigt zich met de Vittankirivier. Ze is circa twaalf kilometer lang.

Gutnjulrivier (Samisch Gutnjuljohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordwestelijke hellingen van de Puollaan en de noordoostelijke hellingen van de Gutnjulberg. De rivier stroomt naar het noordoosten en is circa 11 kilometer lang.

De Geavvgusrivier, Zweeds Geavvgusjåkka of Geavvgusjohka, is een beek in het noorden van Zweden en komt door de gemeente Kiruna. Het water uit de beek komt van de berg Geavvgusoaivi (786 m). De beek stroomt naar het zuidoosten en komt na circa 5 km in de Kaskasjåkka.

Sabitjohka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de zuidelijke hellingen van de berg Sabitoaivi. Ze stroomt naar het noordoosten en belandt na twee kilometer in de Jeageljohka.

Suvirivier (Zweeds – Fins: Suvijoki; Samisch: Suvijohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als aantal bergbeken samenstroomt en daarna noordoostwaarts gaat. De Suvirivier is met haar langste bronrivier 30.850 meter lang. Onderweg doet ze het Suvimeer aan.

De Biedju of Biedjurivier, Zweeds: Biedjujåkka of Biedjujohka, is een beek in het noorden van Zweden, komt van de berg Biedjugielas, stroomt door de gemeente Kiruna, is drie kilometer en mondt in de Kaskasjåkka uit. Dat is een grotere beek.

Passejåkka (Samisch: Bassejohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier stroomt ten westen langs de Passeberg (Bassevárri) en mondt daar ten zuiden van uit in de Råstrivier.

Kalmarivier (Zweeds – Fins: Kalmajoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op het plaatselijke bergplateau en stroomt naar net noordoosten de helling af. Ze belandt na acht kilometer in de Könkämärivier

De Láfutrivier (Zweeds: Lafoljåkka of Láfutjohka) is een (berg)beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de hellingen van de bergen die de scheiding vormen tussen het stroomgebied van de Lainiorivier en de Könkämärivier. De beek stroomt naar het zuiden en passeert daarbij de berg Láfutoaivi van circa 600 meter hoogte.

De Nivvlurivier (Zweeds: Nivvlujåkka of Nivvlujohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het bergmeer Nivvlujärvi. Dit meer vangt het water op van de bergen Láfutoaivi, Njuovččavárri (802 meter hoog) en Nivvlugielas. De beek stroomt naar het zuiden en voegt zich bij de Láfutjåkka.

De Kaskasjåkka, Samisch: Gaskkajohka, is een beek in het noorden van Zweden, stroomt daar door de gemeente Kiruna naar het zuiden en is ongeveer 14 kilometer lang. Het water in de beek komt van hellingen die de waterscheiding vormen tussen de stroomgebieden van de Lainiorivier en de Könkämä. De Vittankirivier gaat vanaf dezelfde plaats naar het noorden en komt pas later in de Torne älv uit.

De Árjjatrivier (Zweeds: Árjjatjåkka of Árjjatjohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water van de berg Árjjatoaivi van 893 meter hoog. De beek stroomt zuidwaarts weg en gaat na circa 8 kilometer op in de Kaskasjåkka.

Koutnahanautsirivier (Zweeds – Fins: Koutnahanautsijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de zuidoostelijke helling van de Koutnaharaberg. De rivier / beek stroomt naar het noordoosten. Het is een zijrivier van de Könkämärivier. Ze is circa vier kilometer lang.

Råvasrivier (Zweeds – Fins: Råvasjoki; Samisch: Rovašjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat doordat talloze bergbeken zich verenigen in een meer ten zuiden van de berg Råvas (Rovaš) en slechts één uitweg weten te vinden. De rivier annex beek stroomt naar het oosten en verenigt zich met de Vittankirivier.

Njiulujåkka (Samisch: Njivlujohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van het Scandinavisch hoogland en stroomt naar het zuiden. Ze doet daarbij het Njiulumeer aan. Daarna stroomt zij tussen de bergen Lafutoaivi en Njivlugielas. Ze levert haar water in bij de Láfutjåkka.

Njuovččajohka (Nederlandse vertaling: Tongrivier) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van het Scandinavisch hoogland bij de Njuovččavarri en haar uitloper Njuovčča. De rivier stroomt naar het zuiden en levert haar water in bij de Njiulujåkka.

Harririvier (Zweeds – Fins: Harrijoki; Samisch: Hárrejohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van de Harrimeren (Harrijävret) die op het Harribergplateau liggen. De rivier stroomt naar het oosten weg en verenigt zich met de Vittankirivier. Ze is ongeveer 5 kilometer lang.

Fiellarrivier (Zweeds - Fins: Fiellarjoki; Samisch: Fiellarjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op de noordelijke hellingen van de bergen langs de grens van Zweden en Finland. De rivier stroomt een tijdlang naar het noorden. Het is een zijrivier van de Suvirivier

De Guolbanmarivier (Guolbanjåkka / Guolbanjohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water uit een bergplateau en stroomt daarbij langs de berg Guolbanoaivi (Kuolpanaive) van 698 meter hoog. Ze stroomt naar het zuidoosten en gaat op in de Láfutrivier.

Ainuvarppirivier (Zweeds – Fins: Ainuvarppijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als een aantal bergbeken samenstroomt op de hellingen van de Ainnuvatberg en de Ainuvarppi. De rivier / beek stroomt naar het noordoosten. Het is een zijrivier van de Könkämärivier. Ze is circa negen kilometer lang.

Het Vahtsameer, Zweeds - Fins: Vahtsajärvi, Samisch: Váhccajávri, is een meer in Zweden. Het ligt in de gemeente Kiruna in het Scandinavische Hoogland. Het water in het meer stroomt naar het oosten en noorden door de Vahtsarivier weg.

De Leaiberivier (Zweeds: Leaibejåkka of Leaibe) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water een bergplateau. De beek stroomt naar het zuidoosten weg en gaat na circa 5 kilometer op in de Kaskasjåkka.

Itto is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Het riviertje ontstaat op de oostelijke helling van de Lammasberg. Het riviertje stroomt naar het oosten. Het is een zijrivier van de Könkämärivier. Ze is circa twee kilometer lang. Ze is de Zweedse tegenhanger van de Finse rivier Iitto

Jeageljohka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van de berg Jeageloaivi als een aantal bergbeken samenvloeit. Ze stroomt naar het noordoosten en belandt na zes kilometer in de Könkämärivier.

Het Vittankimeer, Zweeds - Fins: Vittankijärvi, is een meer annex baai in Zweden, in de gemeente Kiruna. Het meer ligt als een kolk tegen de Könkämä aan en wordt daarvan door een klein eiland gescheiden. De Vittankirivier stroomt iets ten zuiden van het meer de Könkämä in en de Vittankiberg ligt ten noorden van het meer.

Harrijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,315 kvadratkilometer och ligger 748,2 meter över havet. Harrijärvet ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Harrijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,359 kvadratkilometer och ligger 747 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Vittankijoki.

Laipejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0682 kvadratkilometer och ligger 615 meter över havet.

Marastintaustajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0695 kvadratkilometer och ligger 447,5 meter över havet.

Njiulujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0905 kvadratkilometer och ligger 594,2 meter över havet. Njiulujaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Njiulujoki.

Sadjenjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,399 kvadratkilometer och ligger 757 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Suvijoki (Suvukursu).

Saivot är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0632 kvadratkilometer och ligger 452,2 meter över havet.

Vahtsajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,96 kvadratkilometer och ligger 753 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Vahtsajoki.

Rounala is de aanduiding van een plaats in het noorden van Zweden waar tussen 1530 en 1714 een kerk heeft gestaan, waarvan de herinnering nog steeds in ere wordt gehouden. De plaats ligt in de gemeente Kiruna op minder dan 40 km van Treriksröset, het drielandenpunt met Finland en Noorwegen.

Rounala kyrka var den första kyrkobyggnaden i Torne lappmark. Den låg vid foten av berget Kirkkovaara fyra kilometer väster om Saarikoski vid Könkämäälven, drygt två mil nordväst om Naimakka, men flyttades bort i slutet av 1700-talet.

De Sabitberg, Samisch: Sabitoaivi, is een berg in het noorden van Zweden. De berg is ongeveer 680 meter hoog en ligt in de gemeente Kiruna op minder dan vijf kilometer van de grens met Finland. Het is een uitloper van het Scandinavische Hoogland in het dal van de Könkämä. De Sabitjohka begint op de zuidelijke helling van de Sabitberg. Er ligt naar het noordoosten een herdenkingsplaats, Rounala.

De Jeagelberg, Samisch: Jeageloaivi, is een berg in het noorden van Zweden, een uitloper van het Scandinavische Hoogland. De berg ligt in de gemeente Kiruna op vier kilometer van de Könkämä, die daar de grens met Finland vormt, en nog dichterbij het Vittankimeer, dat rechtstreeks op de Könkämä uitkomt. Er ligt veel rots op de berg en de Jeageljohka begint op Jeagelberg.

Bassevárri är ett berg inom Könkämä sameby i Kiruna kommun. Dess höjd är cirka 690 meter över havet. Nedanför berget ligger Könkämä samebys renskiljningsgärde.

De Omatrivier (Zweeds: Omatjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water uit diverse beken, waarvan de voornaamste de Ákčarivier is. Ze stroomt noordoostwaarts naar het Omatjávri, een randmeer van het Råstojaure. Ze is ongeveer 7 kilometer lang.

De Piggusrivier (Zweeds - Fins: Piggusjåkka; Samisch: Biggusjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water op de berghellingen van de 845 meter hoge Biggusoaivi.Ze stroomt zuidwaarts en na 3 kilometer stroomt ze de Råstrivier in.

De Vidnarrivier (Zweeds: Viddnarjåkka; Samisch: Vidnarjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water uit het meertje Vidnarčuolmmajávri, dat ongeveer 1 hectare groot is. Ze stroomt daarop zuidwestwaarts, stroomt door het meer Vidnarjávri (1 ha) en dan stroomt ze zuidwaarts. De rivier is ongeveer 12 kilometer en mondt uit in de Hårrerivier.

De Seavdnjatvuomusrivier (Zweeds: Seavdnjatvuomusjohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van de berghellingen in haar omgeving, stroomt oostwaarts en levert haar water na 5 kilometer af in de Hårrerivier.

Tjuollurivier (Zweeds – Fins: Tjuollujoki of Tjuollujåkka; Samisch: Cuollujohka) is een beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontwatert de Tjuollumeren (Cuollujávrit) en stroomt naar het noorden. Zij vormt samen met de Kanisjåkka de Suvirivier.

De Golggutrivier (Golggutjohka) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier in het uiterste noorden van Zweden ontstaat op de berghellingen van de Golggutoaivit van 916 meter hoogte. Het water verzamelt zich in het Golggutjávrrit, een meer van ongeveer 10 hectare groot. De rivier stroomt zuidwaarts naar het Vutnesjmeer. Ze is ongeveer 10 kilometer lang.

De Vutnesj-jåkka (Samisch: Vutnušjohka) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van het meer Vutnesjmeer, dat door talloze bergbeken gevoed wordt. De Vutnesj-jåkka zorgt voor de afwatering van het meer en stroomt in zuidwestelijke richting. Ze is inclusief haar langste bronrivier 20,92 kilometer lang en mondt uit in de Råstrivier.

De Virkkalrivier (Zweeds: Virkkaljohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water van diverse berghellingen en stroomt oostwaarts. Na ongeveer 10 kilometer mondt ze uit in het Råstojaure.

De Unna Čuolmmasrivier (Unna Čuolmmasjohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water van berghelling van meer dan 700 meter hoogte. De rivier stroomt naar het noordoosten en na 4 kilometer stroomt ze de Råstrivier in.

De Sáhpanlágurivier (Zweeds: Sáhpanlágujohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van de berghellingen en het meer Sáhpanlágujávri (circa 10 hectare). Ze stroomt naar het zuiden en levert na ongeveer 10 kilometer haar water in bij de Kårverivier.

De Skittsekallojåkka is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water uit eerst het Pajep Tjuolmajaure en later het Vuolep Tjuolmajaure, stroomt zuidoostwaarts naar de Kårverivier. Het riviertje is ongeveer 3 kilometer lang.

De Váhtterivier (Zweeds: Vähttejohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van het meer Váhttejávri, dat ook water levert aan de Sohcanrivier. Deze laatste rivier stroomt oostwaarts, de Váhtterivier stroomt zuidwaarts. Ze is ongeveer 8 kilometer lang. Het water belandt in de Hårrerivier.

De Kassåivejåkka (Gassoaivjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van een meer Gassoaivjávri, van ongeveer 10 hectare. Het riviertje stroomt noordoostwaarts tussen twee bergtoppen (Gassoaivi) door naar het Råstojaure. Ze is ongeveer 3 kilometer lang.

De Gillarrivier (Gillarjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water op de berghelling van de 861 meter hoge berg Gillaroaivi. De rivier stroomt naar het noorden, keert dan ineens zuidwestwaarts en mondt uit in het Vutnesjmeer. Ze is ongeveer 7 kilometer lang.

De Såtsanjåkka (Samisch: Sohcanjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is de afwateringsrivier van het meer Váhttejávri. De rivier stroomt oostwaarts en stroomt na 5 kilometer de Råstrivier in.

De Råstrivier is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van een berggebied met als noordelijkste punt het zuiden van het Råstojaure. Het meer verzamelt water uit bergrivieren en beken. De Råstrivier stroomt meanderend zuidwaarts totdat zij de Tavvarivier ontmoet, komend uit het zuiden. Hun gezamenlijke water stroomt oostwaarts en is dan bekend onder de naam Lainiorivier.

De Goktarivier (Goktajohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water uit het Goktajávri, een meer van 20 hectare. Ze stroomt zuidoostwaarts, rechtaf op de Itterivier, waarin ze haar water loost. De Goktarivier is 4 kilometer lang.

Pajep Tjuolmajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,1 kvadratkilometer och ligger 709 meter över havet. Pajep Tjuolmajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Skittsekallojåkkå.

Kanisjåkka (Samisch: Ganesjohka) is een beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordwestelijke hellingen van de berg Kanisberg en ontwatert ook het Kanismeer. De rivier stroomt naar het noordoosten en levert vormt samen met de Tjuollurivier de Suvirivier.

De Rávdurivier (Zweeds: Rávdujohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het merencomplex Rávdujávri. De rivier stroomt naar het zuiden en levert haar water af in de Råstrivier. Ze is ongeveer 5 kilometer lang.

De Itterivier (Zweeds - Fins: Ittetjuolmajåkka; Samisch: Ittejohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van de berghellingen van de Ittevárri, een berg van 886 meter hoogte. De rivier stroomt zuidwaarts en stroomt na 20 kilometer de Tavvarivier in.

De Áitečuolmmarivier (Zweeds: Áitečuolmmajohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water van berghellingen van meer dan 700 meter hoogte. De rivier stroomt naar het noordoosten en na 15 kilometer stroomt ze de Råstrivier in.

Suolurivier (Zweeds – Fins: Suolujoki; Samisch Cuollujohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Suolumeer, dat op ongeveer 750 meter hoogte ligt. De rivier stroomt naar het noordoosten en loost haar water na 13 kilometer in de Suvirivier. De naam wordt ook wel Tsuollojoki genoemd.

De Aktasrivier (Zweeds: Aktasjåkka; Samisch: Ákčajohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is de afwateringsrivier van het Aktasmeer, een meer van ongeveer 1,5 km² groot. Tevens ontvangt ze water van de Aktasberg. De rivier stroomt oostwaarts en gaat dan op in de Omatrivier. Ze is ongeveer 6 kilometer lang.

Aktsajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,11 kvadratkilometer och ligger 810 meter över havet. Aktsajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Aktasjåkkå.

Harreluobbalah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,082 kvadratkilometer och ligger 626,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Årjapälsåtsanjåkkå.

Härkejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,05 kvadratkilometer och ligger 675 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Råstätno.

Kanisjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,59 kvadratkilometer och ligger 751 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kanisjåkkå.

Kaskamus Våkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,08 kvadratkilometer och ligger 685 meter över havet. Kaskamus Våkajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Harrejåkkå.

Kätkijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,252 kvadratkilometer och ligger 729,1 meter över havet.

Kätkijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,196 kvadratkilometer och ligger 729 meter över havet. Kätkijärvet ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Luspejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,7 kvadratkilometer och ligger 704 meter över havet.

Njarkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,79 kvadratkilometer och ligger 670,1 meter över havet.

Padjemus Våkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,76 kvadratkilometer och ligger 679 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Aktasjåkkå.

Peikasjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,429 kvadratkilometer och ligger 678,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Peikasjåkkå.

Peikasjaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,731 kvadratkilometer och ligger 765 meter över havet. Peikasjaureh ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vutnesj-Jåkkå.

Piekujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0564 kvadratkilometer och ligger 693,1 meter över havet. Piekujaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Puikujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,446 kvadratkilometer och ligger 677,7 meter över havet. Puikujaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Rautojaureh är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,534 kvadratkilometer och ligger 740 meter över havet.

Rautojauret är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,72 kvadratkilometer och ligger 729 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Rautojåkkå.

Silpajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,45 kvadratkilometer och ligger 663 meter över havet. Silpajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Harrejåkkå.

Suolujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,06 kvadratkilometer och ligger 747 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Suvijoki (Suvukursu).

Såtsanjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,42 kvadratkilometer och ligger 734,1 meter över havet. Såtsanjaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Årjapälsåtsanjåkkå.

Tjuolmajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,729 kvadratkilometer och ligger 878 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Ittetjuolmajåkkå.

Vuolemus Våkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,307 kvadratkilometer och ligger 666 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Harrejåkkå.

Vutnesj-Jaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,713 kvadratkilometer och ligger 690 meter över havet. Vutnesj-Jaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vutnesj-Jåkkå.

De Järvenjänkänoja is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van de Järvenjänkänvallei. Het watertje stroomt van een klein meer dan wel poel in die vallei / moeras naar de Muonio toe. Ze is nauwelijks drie kilometer lang.

Hirvasrivier (Zweeds – Fins: Hirvasjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Hirvasmeer. Ze stroomt naar het noorden en levert na vier kilometer haar water in bij de Muonio.

Het Rajameer, Zweeds – Fins: Rajajärvi, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna ten noorden van de Rajavallei op ongeveer 100 meter van de Muonio. De afwatering van het meer gaat door de Rajarivier en daarna door de Muonio.

Rajarivier (Zweeds – Fins: Rajajoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van een uitgestrekt moeras in de Kuukkavallei. Ze stroomt naar het noorden, stroomt door de Rajavallei langs het Rajameer en Rajaberg. Ze belandt uiteindelijk in de Muonio. Ze is circa zeven kilometer lang.

Kantojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0932 kvadratkilometer och ligger 344,2 meter över havet. Kantojärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Omujoki.

Koirajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0584 kvadratkilometer och ligger 311 meter över havet.

Leväjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Pitkäjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,116 kvadratkilometer och ligger 318 meter över havet.

Rajajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,113 kvadratkilometer och ligger 319,9 meter över havet.

Rapakkojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0558 kvadratkilometer och ligger 335,9 meter över havet.

Särkijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 8,3 meter djup, har en yta på 0,135 kvadratkilometer och befinner sig 308,9 meter över havet.

De Rajaberg, Zweeds – Fins: Rajavaara, Samisch: Räijivoodads, is een berg annex heuvel in het noorden van Zweden. De Rajaberg ligt in de gemeente Kiruna op minder dan twee kilometer van de grens met Finland. De omgeving van de Rajaberg is de Rajavallei met veel moeras. Het water dat van de westelijke helling komt stroomt naar de Rajarivier. Raja is Fins voor grens.

Järvenjänkänvallei, Zweeds – Fins: Järvenjänkänvuoma, is een dal in het noorden van Zweden. Het dal bestaat voor 90 % uit moeras, ligt in de gemeente Kiruna in het dal van de Muonio en krijgt water van de Altipuuberg. Een deel van het dal heet dan ook Altipuuvallei, of Altipuuvuoma. Er stroomt een beek door het dal, de Järvenjänkänoja.

Kuukkavallei, Zweeds - Fins: Kuukkavuoma, is een dal in het noorden van Zweden. Het dal ligt in de gemeente Kiruna, bestaat voor een groot deel uit drasland en is door de afgelegen ligging nauwelijks door mensen beïnvloed. De omgeving is dan ook bekend vanwege de planten en dieren, die er voorkomen. Het dal wordt aan de noordzijde door de Riksväg 99 begrensd, daar is overigens maar weinig verkeer, en ligt op minder dan vijf kilometer van de grens met Finland. De Rajavallei ligt aan de overkant van de weg. De grootste plaats in de omgeving Kuttainen ligt op vijf kilometer afstand.

Rajavallei, Zweeds- Fins: Rajavuoma, is een dal in het noorden van Zweden. Raja betekent grens. Het dal ligt gemeente Kiruna tussen de rivier de Muonio en de Riksväg 99. Er komt maar weinig verkeer over Riksväg 99. De Muonio is de grens met Finland en de Riksväg 99 ligt ter hoogte van de Rajavallei drie kilometer Zweden in. Het dal bestaat voor een groot deel uit drasland en is door de afgelegen ligging nauwelijks door mensen beïnvloed. De omgeving is dan ook bekend vanwege de planten en dieren, die er voorkomen. De Kuukkavallei ligt aan de overkant van de weg. De grootste plaats in de omgeving Kuttainen ligt op vijf kilometer afstand.

Lintiputaansaari is een moerassig Zweeds eiland met bosrand in de Muonio, die de grens vormt tussen Zweden en Finland. Het heeft geen oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland heeft een oppervlakte van ongeveer acht hectare.

Kivisaari is een Zweeds eiland in de Muonio, die de grens vormt tussen Zweden en Finland. Het heeft geen oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland heeft een oppervlakte van ongeveer 6 hectare.

Alasaari is een Zweeds eiland in de Muonio, die de grens vormt tussen Zweden en Finland. Het is een zandplaat zonder oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland heeft een oppervlakte van ongeveer 4,5 hectare. Het eiland drie kilometer ten oosten van Karesuando.

Alasaari är en ö i Sverige. Den ligger i Muonioälven och i Kiruna kommun intill gränsen mellan Sverige och Finland. Öns area är 4,5 hektar och dess största längd är 470 meter i sydöst-nordvästlig riktning.

Kivisaari är en ö i Sverige. Den ligger i Muonioälven och i Kiruna kommun intill gränsen mellan Sverige och Finland. Öns area är 6,7 hektar och dess största längd är 440 meter i nord-sydlig riktning.

Lintuputaansaari är en ö i Finland. Den ligger i Muonioälven och i Kiruna kommun intill gränsen mellan Sverige och Finland. Öns area är 14,4 hektar och dess största längd är 0,6 kilometer i nord-sydlig riktning.

Kermikkärivier (Zweeds – Fins: Kermikkäjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordelijke hellingen van de Kermikkäberg. Ze stroomt naar het noorden en levert haar water na vijf kilometer aan de Könkämärivier.

Luostarivier (Zweeds – Fins: Luostajoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Het riviertje ontwatert een moeras ten noordoosten van Idivuoma en brengt het water naar het Idimeer. De rivier is circa drie kilometer lang.

Kutsurrivier (Zweeds – Fins: Kutsurjoki; Samisch: Guvzzarjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als een aantal beken op de hellingen van de Gállgielas; een van de beken doet ook het Kutsurmeer aan. Als de beken zijn samengestroomd passeert de rivier ook nog de Kutsurberg (Kutsuroivi). Ze stroomt naar het noorden en bezorgt haar water na zeventien kilometer af in het Kelottimeer; een verbreding in/van de Könkämärivier.

Saaririvier (Zweeds – Fins: Saarijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de westelijke hellingen van de bergen op de grens van Noorwegen en Zweden. Ze stroomt naar het westen en levert na acht kilometer haar water af aan de Ainattirivier.

Askasrivier (Zweeds – Fins: Askasjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is een van de bronrivieren van de Kaarerivier. Rivieren is deze omgeving zijn nauwelijks zichtbaar aangezien ze door een moeras heen moeten stromen. De Askasrivier stroomt parallel aan de Europese weg 45. Ze is ongeveer vijf kilometer lang.

Kouttarivier (Zweeds – Fins: Kouttajoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier begint als twee beken. Eén ervan ontstaat op de noordelijke helling van de berg Jeytis; de andere op de zuidoostelijke helling van de Koutta. De twee stromen samen oostwaarts en krijgen dan nog water van de Jeytisrivier. Uiteindelijk belandt het water in de Könkämärivier.

Kiltirivier (Zweeds – Fins: Kiltijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is een zijtak en ontstaat als de Ainattirivier om de Ainattiberg heen moet. De Ainattirivier stroomt ten zuiden en westen; de Kiltirivier ten oosten.

Maerivier (Zweeds – Fins: Maejoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van een aantal meren ten westen van het begin / eind van de Europese weg 45. Het is een groot moerasgebied met allerlei kleinere meren. De rivier stroomt naar het noorden en levert haar water in bij de Muonio. Ze is circa vijf kilometer lang.

Pauhkutanbergrivier (Zweeds – Fins: Pauhkutanovinjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als bergbeken op de hellingen van de Grote Pauhkutanberg. de Kleine Pauhkutanberg en de Jovnnasgielas. Ze stroomt naar het oosten en geeft haar water af aan de Vuokkasrivier. Ze is circa zeven kilometer lang.

Vuokkasrivier (Zweeds – Fins: Vuokkasenjoki; Samisch Vuoggasjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van een bergplateau. Ze voedt het Vuokkasmeer; stroomt door het dal ten westen van de Vuokkasberg en blijft naar het noorden stromen. Voordat zij de Könkämärivier instroomt moet ze uitwijken voor een pukkel in het landschap; de Vuokkasheuvel. De rivier met langste bronrivier is 26.600 meter lang en is een van de eerste substantiële bronrivieren van de Könkämärivier aan Zweedse zijde.

Kaltiorivier (Zweeds – Fins: Kaltiojoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is een moerasrivier en dus niet duidelijk zichtbaar. Ze stroomt naar het noordoosten en belandt in de Könkämärivier. Ze is amper drie kilometer lang.

Outavaararivier (Zweeds - Fins: Outavaaranjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De nog geen twee kilometer lange rivier verzorgt de afwatering van de Outavallei (Outavuoma) en het Outameer (Outajärvi). Het gebied wordt gedomineerd door de Outaberg (Outvaara). De rivier loost haar water in het Mannameer, waarna haar water verder wordt afgevoerd door de Idirivier.

De Pessirivier (Zweeds – Fins: Pessijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Het riviertje ontwatert een moeras ten westen van Idivuoma. Ze slingert naar het Idimeer. Het begint als de Kirverivier (Kirvejoki), maakt een S-bocht en levert haar water af aan het Idimeer. De rivier is circa zes kilometer lang.

Halkorivier (Zweeds – Fins: Halkojoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de noordelijke hellingen van de Halkorova, een heuvel. Ze stroomt naar het noorden, krijgt indirect water uit het Halkomeer en mondt uit in de Kaarerivier. Ze is ongeveer vijf kilometer lang.

Mutulasrivier (Zweeds – Fins: Mutulasjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van de bergen Koutta en Nuortapori. Ze stroomt naar het oosten en geeft haar water af aan een moeras aan de westoevers van het Kelottimeer. Een duidelijke monding is er niet. Ze is circa twee kilometer lang.

Jeytisrivier (Zweeds – Fins: Jeytisjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van de berg Jeytis. Er is noordelijke en een zuidwestelijke tak; de laatste stroomt helemaal om de berg heen. Beide bronriviertjes stromen naar het oosten en komen samen. Na circa acht kilometer (zuidelijke tak) belandt haar water in de Kouttarivier.

Uijajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0861 kvadratkilometer och ligger 340 meter över havet.

Het Kaaremeer, Zweeds – Fins: Kaarevuopio, is een meer binnen de Zweedse gemeente Kiruna. Het meer wordt gedeeltelijk omsloten door het dorp Karesuando dat op haar oevers ligt. Het meer wordt gevoed door de Kaarerivier en diezelfde rivier zorgt voor de afwatering naar de Muonio. De zuidelijke oevers van het meer zijn nauwelijks herkenbaar, het meer gaat over in moeras.

Het Outameer, Zweeds: Outajärvi, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna in het moeras ten zuiden van de Outaberg in de Outavallei. Voor en achter het meer, voordat het water verder stroomt, ligt er moeras.

De Outavallei, Zweeds: Outavuoma, is een dal in Zweden. Het dal ligt in de gemeente Kiruna ten westen en ten zuiden van de Outaberg en bestaat vooral uit moeras met hier en daar een meer, waaronder het Outameer. De Outavaararivier ligt in het noorden van het dal en is de enige rivier waarvan de contouren duidelijk zijn, het andere water stroomt naar het noorden weg via het Mannameer en meer moeras.

Idimeer, Zweeds - Fins: Idijärvi, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna op 346 meter hoogte langs de Europese weg 45 en is ongeveer 2 km². De Idirivier, die hier Jieririvier heet, komt door het meer en stroomt verder naar de Könkämä en de Muonio. De volgende dorpen liggen aan het meer: Närvä, Mertajärvi in het noorden en Idivuoma aan een randmeer in het zuiden.

Ainattijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0752 kvadratkilometer och ligger 408,2 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Jäkäläjoki.

Harrilompolo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,13 kvadratkilometer och ligger 363 meter över havet.

Iso Hanhijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0908 kvadratkilometer och ligger 378 meter över havet.

Iso Jäkäläjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,608 kvadratkilometer och ligger 409 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Vuokkasenjoki.

Iso Palkkujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,387 kvadratkilometer och ligger 365 meter över havet.

Jamejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,105 kvadratkilometer och ligger 531,2 meter över havet. Jamejaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Jokijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Jokijärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Joukojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0858 kvadratkilometer och ligger 322,8 meter över havet.

Juntinjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Kalatonjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0658 kvadratkilometer och ligger 361 meter över havet.

Kaltiojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 3,7 meter djup, har en yta på 0,02 kvadratkilometer och är belägen 350 meter över havet.

Kattilajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Kirvesjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0442 kvadratkilometer och ligger 371,1 meter över havet.

Kiviuopio är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0592 kvadratkilometer och ligger 321,2 meter över havet. Kiviuopio ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Kuivakoskenjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Kunnajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0751 kvadratkilometer och ligger 330 meter över havet.

Kutsurjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,186 kvadratkilometer och ligger 453,3 meter över havet.

Levä-Ahvenjärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,06 kvadratkilometer och ligger 335,9 meter över havet.

Luspajärämä är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0981 kvadratkilometer och ligger 369,9 meter över havet. Luspajärämä ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Muonioälven (Njärrejåkkå).

Peurajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0892 kvadratkilometer och ligger 350,9 meter över havet.

Pikku Hanhijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0538 kvadratkilometer och ligger 381 meter över havet.

Pikku Jäkäläjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,109 kvadratkilometer och ligger 426 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Vuokkasenjoki.

Pikku Palkkujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,152 kvadratkilometer och ligger 368,1 meter över havet.

Pikku Rautujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,086 kvadratkilometer och ligger 339,9 meter över havet.

Pitkäjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 5,6 meter djup, har en yta på 0,01 kvadratkilometer och befinner sig 333 meter över havet.

Pousujärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0803 kvadratkilometer och ligger 347,2 meter över havet. Pousujärvet ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Reitarijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0918 kvadratkilometer och ligger 371 meter över havet.

Salkojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0644 kvadratkilometer och ligger 366,9 meter över havet.

Salkojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 7 meter djup, har en yta på 0,0635 kvadratkilometer och befinner sig 357 meter över havet.

Salmijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,175 kvadratkilometer och ligger 364,1 meter över havet. Salmijärvet ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Sotkajärvenjoki.

Salmijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Sirrajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,154 kvadratkilometer och ligger 355,9 meter över havet.

Suolojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,113 kvadratkilometer och ligger 378,2 meter över havet.

Tiehaarajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Maunu är en by i Norrbottens län, belägen vid Könkämäälven, cirka 18 kilometer väster om Karesuando och 110 kilometer norr om Kiruna och cirka 300 meter från gränsen mellan Finland och Sverige (som går mitt i älven) och cirka 700 meter från byn Maunu i Finland. Maunu är den nordligaste byn i Sverige som förbinds med en allmän väg, länsväg BD 901, vilket också är Sveriges nordligaste allmänna väg. I Maunu finns ett av de cirka 20 naturminnena i länet, en grupp gamla granar. I norra delen av byn Maunu intill Könkämäälven finns en udde vid namn Vikkuriniemi.

Kelottijärvi (Samisch: Gelotjávri) is een gehucht in de Finse gemeente Enontekiö. Het dorpje ligt aan de Europese weg 8 (en dus ook aan de Finse weg 21) aan de Könkämärivier, dicht bij het gelijknamige meer. Het is als dorp nauwelijks herkenbaar, vanwege de verspreide ligging van de huizen en zomerhuisjes.

Kutusaari är en ö i Sverige. Den ligger i Könkämäälven och i Kiruna kommun intill gränsen mellan Sverige och Finland. Öns area är 0,5 hektar och dess största längd är 150 meter i nord-sydlig riktning.

Aattasaari är en ö i Sverige. Den ligger i Könkämäälven och i Kiruna kommun intill gränsen mellan Sverige och Finland. Öns area är 3,5 hektar och dess största längd är 0,6 kilometer i sydöst-nordvästlig riktning.

Karesuando församling är en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län och ingår i Kiruna pastorat.

Karesuando landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Karesuando och kommunkod 1952–1970 var 2524. Kommunen omfattade ett område motsvarande den nuvarande Karesuando församling/Karesuando distrikt och var Sveriges nordligaste.

Närvä är av SCB tidigare avgränsad och namnsatt småort i Kiruna kommun, Norrbottens län. Bebyggelsen är belägen väster om sjön Mertajärvi och nordväst om den småort som namnsatts till Mertajärvi. Från 2010 hade antalet bebyggare minskat till under 50 och området klassas därefter inte längre som småort. Bebyggelsen som denna artikeln handlar om kallas vanligen Mertajärvi som dess systerort i sydost, och denna systerort kallas även den Nearvà (Närvä).

Karesuando tingslag (före 25 oktober 1907 benämnt Enontekis lappmarks tingslag; före en tidpunkt omkring 1940 benämnt Karesuando lappmarks tingslag) var ett tingslag i Norrbottens län i norra Lappland. Ytan var 1934 6 532 km², varav land 6 266, och där fanns 1 133 invånare. Tingsställe var Karesuando kyrkby.

Karesuando socken ligger i Lappland, ingår sedan 1971 i Kiruna kommun och motsvarar från 2016 Karesuando distrikt.

Karesuando distrikt är ett distrikt i Kiruna kommun och Norrbottens län. Distriktet som är Sveriges nordligaste ligger omkring Karesuando i norra Lappland och gränsar till både Norge och Finland.

De Koutta is een 621 meter hoge berg in het noorden van Zweden, De berg ligt in de gemeente Kiruna op minder dan vier kilometer van de grens met Finland en maakt deel uit van het gebergte waar ook de Gállgielas en Jeytis toe behoren. Er is daar in de bergen cumulaatgesteente, dat ultramafisch is, op de Koutta ook. Er komen verschillende beken van de Koutta af. Het water van de zuidelijke helling verzamelt zich in de Kouttarivier, van de noordelijke helling in de Mutulasrivier en van de oostelijke helling in een beek zonder naam.

De Gállgielas is een ongeveer 600 m hoge berg of heuvel in het noorden van Zweden. De berg ligt in de gemeente Kiruna en is een uitloper naar het oosten van het Scandinavische Hoogland, die op de grens van Noorwegen en Zweden ligt. Op de westelijke en oostelijke hellingen ontstaan beken die later in de Kutsurrivier samenkomen. De omgeving van de berg bestaat geologisch gezien uit ultramafisch gesteente, een cumulaatgesteente dat vooral uit het mineraal olivijn bestaat.

De Outaberg, Zweeds: Outavaara, is een berg annex heuvel in het noorden van Zweden op minder dan vijf kilometer van de van de Muonio, de grens met Finland. De berg staat in de gemeente Kiruna in een omgeving met veel moeras. De weg tussen Maunu en Karesuando, de meest noordelijke weg in Zweden komt over de Outaberg.

De Kutsurberg, Samisch: Guvzzaroaivi, Zweeds: Kutsuroivi, is een berg of heuvel in het noorden van Zweden. De berg ligt in de gemeente Kiruna op een uitloper van het Scandinavisch Hoogland op de grens van Noorwegen en Zweden. De Kutsurrivier begint op de westelijke helling van de Kutsurberg.

De Jeytis, Zweeds: Jeytinen, is een ongeveer 625 meter hoge berg in het noorden van Zweden. De Jeytis ligt in de gemeente Kiruna op minder dan zes kilometer van het Kelottimeer. De Könkämä komt daar door het meer en vormt de grens met Finland. De berg maakt deel uit van het gebergte waar ook de Gállgielas toe behoort, dus ook hier met ultramafisch gesteente, met cumulaatgesteente.

Vuokkasberg, Zweeds–Fins–Samisch: Vuoggasoaivi, is een berg in het noorden van Zweden. De Vuokkasberg ligt in de gemeente Kiruna op minder dan 10 km van de grens met Finland en maakt deel uit van een plateau waar ook de Jeytis en Koutta deel van uitmaken. De berg heeft twee toppen, die in het noorden is 690 meter en in het zuiden 653 m hoog. De Vuokkasrivier en het Vuokkasmeer liggen ten westen van de Vuokkasberg.

Råpi (also, Ropi) is a 926 meters high mountain in Norrbotten County, northern Sweden, near Kiruna.

De Guovja is een berg in het noorden van Zweden op de zuidelijke rand van het Scandinavische Hoogland. De berg ligt in de gemeente Kiruna op 75 km ten zuiden van het drielandenpunt met Finland en Noorwegen in het begroeide dal van de Lainiorivier. De Kuoujajåkka stroomt ten oosten van de Guovja de Lainiorivier in.

De Rovašrivier (Zweeds: Rovašjåkka of Rovašjohka) is een beek die in de Zweedse gemeente Kiruna stroomt. De beek ontvangt haar water van berghellingen van de Návdečohkat, Bajit Rovaš en de Vuolit Rovaš (609 m). Ze stroomt naar het noorden en geeft haar water af aan de Lainiorivier. Ze is ongeveer 10 kilometer lang.

De Gildurivier (Gildujåkka / Gildujohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water van berghellingen, stroomt naar het noorden weg en is circa 10 kilometer lang. Onderweg stroomt ze door het moeras Gilduvuopmi.

De Huhtatjuolmajåkka (Huhtacuolmmajohka) is een bergbeek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier stroomt zuidwaarts en levert haar water in bij de Vuomajåkka. Ze is ongeveer 6 kilometer lang.

De Ellajåkka (Ellajohka) is een bergbeek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier stroomt zuidwaarts en levert haar water in bij de Pulsurivier. Ze is circa 10 kilometer lang.

De Hiitanrivier (Hiitanjåkka / Hiitanjohka) is een (berg)beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de hellingen van de berg Hiitanoaivvit van meer dan 700 meter hoog en van de Borjjasoaivi van 724 meter. Ze stroomt eerst naar het oosten, daarna naar het zuiden. Ze gaat op in de Lainiorivier.

Rasserivier (Samisch: Rássejohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van een bergplateau. Ze stroomt de 700 meter hoge hellingen af, rechtstreeks naar de Könkämärivier. Ze is circa acht kilometer lang.

De Unnačuolmažajohka (-jåkka) is een bergbeek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier stroomt zuidwaarts en levert haar water in bij de Pulsurivier. Ze is circa 10 kilometer lang.

De Råpejåkka is een beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van de Rophi / Roaphi, een berg van 789 meter hoogte. Ze stroomt zuidwaarts en krijgt water van enkele zijrivieren. Ze is circa 8 kilometer lang.

De Avgurrivier (Avgurjåkka / Avgurjohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water in een vallei tussen bergen van ongeveer 600 meter hoogte waaronder de Avgurčearru van 642 meter. De Avgurrivier stroomt naar het zuiden weg en levert haar water in bij de Lainiorivier. Ze is nog geen 5 kilometer lang.

De Skierrerivier, Zweeds: Skierrejåkka of Skierrejohka, is een beek in het noorden van Zweden, die van de bergen Skierreoaivi en Lávnjitvárri 593 m komt, naar het zuidoosten door de gemeente Kiruna stroomt en later van naam verandert in Láfutrivier.

Rávdurivier (Samisch: Rávdujohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Rávdumeer, dat op het Rávduplateau ligt. De rivier stroomt naar het noordoosten en is circa 10 kilometer lang.

Puollaanrivier (Zweeds – Fins: Puollaanjoki; Samisch Buollanjohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de hellingen van een bergplateau, waar ook de Buollan deel van uitmaakt. Het riviertje komt echter niet in de buurt van die berg. Ze zorgt voor de afwatering van het plateau en stroomt naar het oosten. Na circa vijf kilometer stroomt de Vuokkasrivier in.

De Vuomatsjuolmarivier (Zweeds: Vuomatjuolmajåkka; Samisch: Vuomačuolmmajohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water uit een bergplateau. Ze stroomt naar het noorden en gaat op in de Lainiorivier. Ze is circa 7 kilometer lang.

De Muljokjåkka is een beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat door het samenstromen van een aantal bergbeken, waaronder de Siimarivier en de Heukakårsa. De Muljokjåkka stroomt oostwaarts en is de langste zijrivier van de Pulsurivier. Ze is 33,9 kilometer lang.

De Rotnurivier (Zweeds: Rotnujåkka of Rotnujohka) is een (berg)beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de hellingen van de berg Rolphi / Roalphi, waar ook de Råpejåkka ontstaat. Die laatste stroomt naar het zuiden, de Rotnurivier stroomt naar het oosten. Ze is circa 8 kilometer lang. De Rotnujåkka stroomt ten zuiden van de berg Rotnuvárri van meer dan 550 meter hoog.

De Råhpesoaivrivier (Zweeds: Råhpesoaivjåkka of Råhpesoaivjohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water van de berg Råhpesoaivi van 729 meter hoog. De beek stroomt naar het noorden en stroomt na circa 7 kilometer in de Lainiorivier.

Kuoujajåkka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als een aantal bergbeken, waaronder de Hoharivier samenstromen en naar het zuiden gaan. Nabij de berg Guovja stroomt de 16810 meter lange rivier in de Lainiorivier.

Virkkurivier (Zweeds – Fins: Virkkujoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat in een vallei tussen twee bergen, waarvan de meest zuidelijke de Gutnjulberg is. Ze stroomt naar het noordoosten en belandt in de Könkämärivier. Ze is circa 17 kilometer lang.

De Hoharivier (Hohajåkka / Hohajohka) is een (berg)beek die stroomt binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de hellingen van de berg Hohavárri van 742 meter hoog. Ze stroomt eerst naar het zuidoosten, daarna naar het zuiden. Ze gaat op in de Kuoujajåkka.

De Taavarivier (Zweeds: Taavajoki of Dáavajohka) is een rivier binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat waar een aantal bergbeken waaronder de Kåntejåkka en de Kållujåkka samenstroomt. Ze stroomt naar het oosten weg en levert haar water af aan het Pulsujärvi.

De Mohchatrivier (Zweeds: Mohchatjåkka of Mochatjohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek verzorgt de afwatering van een meer dat naast de Lainiorivier ligt. De rivier is nauwelijks 3 kilometer lang, voordat zij de Lainiorivier in stroomt.

De Pulsurivier (Zweeds: Pulsujoki) is een rivier in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Pulsujärvi. Ze stroomt naar het zuidoosten weg. Ze stroomt daarbij door moerassen en levert haar water uiteindelijk af in de Lainiorivier. Inclusief langste bronrivier is ze circa 63 kilometer lang. De afstand van meer naar Lainiorivier is hemelsbreed ongeveer 20 kilometer.

De Vuomarivier (Zweeds: Vuomajåkka of Vuomajohka) is een beek binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek verzorgt de afwatering van een moeras nabij het Vuomameer. De rivier stroomt naar het zuiden weg en levert haar water af aan de Pulsurivier. Ze is circa 10 kilometer lang. Een paar honderd meter ten noorden van de bron van deze rivier ontstaat de Vuomatsjuolmarivier.

De Liigevuomirivier (Zweeds: Liigevuomijåkka of Liigevuomijohka) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontvangt haar water uit het moeras Liigevuopmi. Ze stroomt naar het noorden en gaat op in de Lainiorivier. Ze is circa 4 kilometer lang.

Het Vuokkasmeer, Zweeds - Fins: Vuokkasluoppal, Samisch: Vuoggasjávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna in een dal tussen bergen van ongeveer 600 meter, waaronder de Vuokkasberg. De Vuokkasrivier komt door het meer en er komen een aantal bergbeken in het meer uit.

Korminjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,414 kvadratkilometer och ligger 463,9 meter över havet.

Kårtnisjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,243 kvadratkilometer och ligger 472 meter över havet.

Liekojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Vuokkasluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,207 kvadratkilometer och ligger 462,1 meter över havet. Vuokkasluoppal ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vuokkasenjoki.

Vuomajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,348 kvadratkilometer och ligger 556,1 meter över havet. Vuomajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vuomatjuolmajåkka.

A partial solar eclipse will occur at the Moon's descending node of orbit on Friday, January 16, 2037, with a magnitude of 0.7049. A solar eclipse occurs when the Moon passes between Earth and the Sun, thereby totally or partly obscuring the image of the Sun for a viewer on Earth. A partial solar eclipse occurs in the polar regions of the Earth when the center of the Moon's shadow misses the Earth.

De Jarenjåkka is een beek in het noorden van Zweden, ontstaat daar op de hellingen van een bergplateau, stroomt naar het oosten door de gemeente Kiruna, komt in de Pulsurivier uit en is ruim 17 kilometer lang. Bronbeken zijn de Rautojåkka, Väjekjåkka en de noordelijke tak van de Ripakjåkka.

De Rautojåkka is een bergbeek in het noorden van Zweden, ontstaat aan de oostkant van een bergmeer, stroomt verder door de gemeente Kiruna naar het oosten naar de Jarenjåkka en is ongeveer 12 kilometer lang.

Sinukjåkka is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Het 3630 meter lange beekje ontwatert het Sinukjaure en stroomt naar het noorden. Ze mondt uit in de Kårverivier.

Kiepanjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 13,2 kvadratkilometer och ligger 629,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kiepanjåkkå (Päkkejåkkå).

De Väjekjåkka is een bergbeek binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op ongeveer 700 meter hoogte, stroomt oostwaarts, is ongeveer 10 kilometer lang en levert haar water af aan de Jarenjåkka.

De Päkkerivier (Zweeds: Bekkejohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water uit het Giehpanjávri en later uit het Päkkejaure. Ze stroomt oostwaarts en stroomt samen met de Kårverivier. Ze is 3 kilometer lang.

De Vassirivier (Zweeds: Vassijåkka of Vássejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Vassirivier verzorgt onder meer de afwatering van de meren Vassimeer en Geaksemeer. De rivier stroomt naar het zuiden en levert haar water af aan de Birtimesrivier. Ze is ongeveer 12 kilometer lang.

De Hårrerivier (Hårrejohka of Hårrejåkka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier vindt haar oorsprong in het meer Boggejávri dat slechts door een 10 meter brede strook land gescheiden is van de Omatrivier. De Omatrivier stroomt noordoostwaarts, haar water belandt in de Råstrivier en daarna in de Lainiorivier.

De Gievnanjunirivier (Gievnanjunijohka) is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzamelt haar water van berghellingen van meer dan 700 meter hoogte, waaronder de Gievnanjunni en Guggačohkkat. De rivier stroomt naar het oosten en na 4 kilometer stroomt ze de Råstrivier in.

Het Rakisvalleimeer, Samisch: Rágesvuomajávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna aan de oostkant van het Rakisdal, Rágesvuoma, ten oosten van het Rakismeer.

Sinukjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,38 kvadratkilometer och ligger 614,2 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Sinukjåkkå.

De Skázarivier (Zweeds: Skázajohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van de zuidelijke berghellingen van de berg Vuolit Skáza, stroomt eerst zuidoostwaarts om direct zuidwestwaarts te gaan vanwege de berg Skierrevarit van 615 meter hoogte. Ze stroomt daarna vrijwel rechtdoor na ongeveer 4 kilometer de Hårrerivier in.

Tavvajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,91 kvadratkilometer och ligger 548 meter över havet. Tavvajaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Tavvajåkkå.

Het Rakismeer, Zweeds: Rakisjärvi, Samisch: Rágesjávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna op 587 meter hoogte. Het water in het meer komt uit de de Vallasrivier en stroomt de Rakisrivier in weg.

De Skierrerivier (Zweeds: Skierrejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water onder meer van de zuidelijke berghellingen van de Gurggačohkkat; deze berg geeft ook water aan de Áitečuolmmarivier. De Skierrerivier stroomt zuidwaarts, moet om de 615 meter hoge berg Skierrevarit heen en levert haar water na ongeveer 10 kilometer aan de Hårrerivier.

De Skilzerivier (Zweeds: Skilzejåkka of Skilžejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Skilzerivier ontvangt haar water van de berghellingen van een plateau van hoger dan 700 meter. Ze stroomt naar het zuiden en levert haar water in bij de Vassirivier. Ze is ongeveer 12 kilometer lang.

De Vielmmis is een bergrivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water van de berghellingen in deze omgeving, deze zijn soms 750 meter hoog.Ze stroomt door een moerassig gebied oostwaarts om uit te monden in de Hårrerivier. Ze is ongeveer 8 kilometer lang.

De Seidasrivier (Zweeds: Seidasjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water, net als haar buurrivier Seidasčuolmmarivier van de Seidas, een berg van ongeveer 650 meter hoogte. Seidascuolmmarivier krijgt haar water van de zuidwesthellingen van de berg, stroomt daarna zuidwaarts en levert haar water na 4 kilometer aan de Tavvarivier.

Het Valasmeer, Samisch: Vállasjávri, is een meer in het noorden van Zweden, in de gemeente Kiruna. Het water in het meer komt uit de omgeving en stroomt naar de Valasrivier.

De Kållujåkka is een bergbeek in het noorden van Zweden, ontstaat op de hellingen van een bergplateau van ongeveer 800 meter hoog, stroomt door de gemeente Kiruna en komt in de Taavarivier uit.

De Kåntejåkka is een bergbeek binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de hellingen van een bergplateau van circa 700 meter hoog. De beek is leverancier van water aan de Taavarivier.

De Seidascuolmmarivier (Zweeds: Seidascuolmmajohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water, net als haar buurrivier Seidasrivier van de Seidas, een berg van ongeveer 650 meter hoogte. De Seidascuolmmarivier krijgt haar water van de noordoosthellingen van de berg, stroomt daarna oostwaarts en levert haar water na 6 kilometer aan de Tavvarivier.

Valasrivier (Samisch: Vállasjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier zorgt voor de afwatering van het Valasmeer. De rivier stroomt naar het zuidwesten en mondt uit in het Rakismeer. De Valasrivier is circa 14 kilometer lang.

De Ripakjåkka is een bergbeek binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat aan de noordkant van het moeras Ripakvuoma, waarin ook een aantal meren. Ze stroomt noordwaarts oostwaarts, is ongeveer 10 kilometer lang en levert haar water af aan de Jarenjåkka.

Tsåutsojåkka (Samisch: Čovccujohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier voedt en ontwatert het Tsåutsojaure en stroomt na 9290 meter de Tavvarivier in.

Jeutojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,764 kvadratkilometer och ligger 549 meter över havet. Jeutojaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Jeutojåkkå.

Käksejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,174 kvadratkilometer och ligger 599,8 meter över havet. Käksejaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Käksejåkka.

Lättaluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,473 kvadratkilometer och ligger 569 meter över havet. Lättaluoppal ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Rakisätno.

Pirtsojärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,228 kvadratkilometer och ligger 614 meter över havet. Pirtsojärvi ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Pitkäjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,304 kvadratkilometer och ligger 598,9 meter över havet. Pitkäjärvi ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Päkkejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,934 kvadratkilometer och ligger 610,1 meter över havet. Päkkejaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kiepanjåkkå (Päkkejåkkå).

Pärvejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,818 kvadratkilometer och ligger 662 meter över havet.

Råvejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,459 kvadratkilometer och ligger 567 meter över havet. Råvejaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område.

Sinukluobbalah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,391 kvadratkilometer och ligger 607 meter över havet. Sinukluobbalah ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Lainioälven.

Surkojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,477 kvadratkilometer och ligger 555 meter över havet. Surkojaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område.

Tapmukjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,165 kvadratkilometer och ligger 653,1 meter över havet. Tapmukjaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Rakisätno.

Tsåutsojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,24 kvadratkilometer och ligger 563 meter över havet. Tsåutsojaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Tsåutsojåkkå.

Vassejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,21 kvadratkilometer och ligger 610,9 meter över havet. Vassejaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Vasejåkka.

Viddnarjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,101 kvadratkilometer och ligger 592,3 meter över havet. Viddnarjaure ligger i Tavvavuoma Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Viddnarjåkkå.

Vuomajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,71 kvadratkilometer och ligger 587,1 meter över havet. Vuomajaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

De Kleine Rakisberg, Zweeds Pikku Rakisvaara, Samisch: Rágesváras, is een berg in het noorden van Zweden. De berg ligt in de gemeente Kiruna ten noorden van het Rakismeer. De Vuomarivier begint op de oostelijke helling van de Kleine Rakisberg en stroomt naar het zuiden. De Kleine Rakisberg is geen deel van de Rakisberg, die meer naar het zuiden ligt.

Tavvavuoma is een natuurgebied in het Zweedse landschap Lapland. Het valt binnen de gemeente Kiruna en heeft een oppervlakte van 53.966 hectare. Het is geen officieel natuurreservaat volgens de Zweedse wet, maar wel een Natura 2000-gebied en een deel van het gebied is aangewezen als Ramsardrasland.

De Sarvárivier (Zweeds: Sarvájåkka of -johka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de zuidelijke hellingen van de Olmaberg (Olmačohkka) en stroomt naar het zuiden. Ze is circa 5 kilometer lang.

Vuoskurivier (Zweeds: Vuoskujoki; Samisch: Vuoskkojohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van de omgeving van het Vuoskumeer. De rivier stroomt naar het zuiden en levert haar water in bij de Rakisrivier. De Vuoskurivier is 18,590 kilometer lang.

De Kårverivier is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier krijgt haar water uit het Kårvejaure, een meer tegen de grens met Noorwegen aan. De Kårverivier stroomt oostwaarts, krijgt water uit het Sinotjávri (meer) en Sinotluobbalat (meer) en stroomt na ongeveer 10 kilometer samen met de Itterivier. Ze gaan samen verder onder de naam Tavvarivier.

De Sarvárivier (Zweeds: Sarvájåkka of -johka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat op de oostelijke hellingen van de Olmaberg (Olmacohkka) en stroomt naar het zuiden en keert dan naar het oosten om naar het Ripasmeer te stromen. Ze is circa 8 kilometer lang

Ripasrivier is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het gebied rondom het Ripasmeer en de Ripasberg. De rivier stroomt eerst naar het oosten om na het Sáhpalak naar het zuiden de stromen. Met haar bronrivier is ze 24800 meter lang.

Het Kårvemeer, Noord-Samisch: Kårvejávri, ook wel Kårvijaure of Kårvejaure, is een meer in het noorden van Zweden, dichtbij de grens met Noorwegen. Het meer ligt in de gemeente Kiruna op ongeveer 620 meter hoogte boven zeeniveau. Het water in het meer komt van de bergen in de omgeving en stroomt via een zijrivier naar de Tavvarivier en verder de Lainiorivier.

De Beaivverivier (Beaivvejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Beaivvemeer. De rivier stroomt naar het zuidoosten en belandt uiteindelijk samen met de Sarvárivier in het Ripasmeer. Ze is circa 10 kilometer lang.

De Orohakbeek (Zweeds: Orohaknjira) is een beek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek ontstaat op de zuidelijke hellingen van de berg Cearrugeahci, een berg die tegen de grens met Noorwegen ligt. De beek stroomt naar het zuiden en loost haar water in het Ripasmeer. Ze is circa 5 kilometer lang.

De Ittanrivier (Zweeds Ihtainenjoki; Samisch: Ihtánjohka) Beaivvejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de toevoer en afwatering van het Ittanmeer (Ittanjaure). Haar oorsprong ligt op de zuidelijke hellingen van de Cearrugeahci. De rivier stroomt naar het zuidoosten en belandt uiteindelijk in het Sáhpalak. De rivier is circa 8 kilometer lang.

Het Ripasmeer is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna tussen het Torneträsk met de Ripasberg in het zuiden en de grens met Noorwegen in het noorden op 435 meter hoogte. De Ripasrivier stroomt vanuit het westen het meer in en in het oosten het meer weer uit. Er liggen twee eilanden in het meer: het Ripasmeereiland en Orrunsuolu.

Ittanjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,194 kvadratkilometer och ligger 628,3 meter över havet. Ittanjaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Kårvejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 4,84 kvadratkilometer och ligger 620,1 meter över havet. Kårvejaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Lainioälven.

Kärkeluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,762 kvadratkilometer och ligger 509 meter över havet. Kärkeluoppal ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Ripasätno.

Masälkejauratjah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,137 kvadratkilometer och ligger 565,1 meter över havet. Masälkejauratjah ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Måkkeluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,266 kvadratkilometer och ligger 511 meter över havet. Måkkeluoppal ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Rakisätno.

Nikkasvuollijaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0912 kvadratkilometer och ligger 561,1 meter över havet. Nikkasvuollijaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Päivejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,104 kvadratkilometer och ligger 1 095,6 meter över havet. Päivejaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Ripasjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 4,45 kvadratkilometer och ligger 514 meter över havet. Ripasjaure ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Ripasätno.

Råjaratjah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0648 kvadratkilometer och ligger 543 meter över havet. Råjaratjah ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.

Sapalak är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,462 kvadratkilometer och ligger 504 meter över havet. Sapalak ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Ripasätno.

Tsåutsojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,598 kvadratkilometer och ligger 630 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kiepanjåkkå (Päkkejåkkå).

Unna Vuoskojaurasj är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,245 kvadratkilometer och ligger 540 meter över havet. Unna Vuoskojaurasj ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Vuomajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,184 kvadratkilometer och ligger 561,9 meter över havet.

La tourbière de Stordalen (altitude 351 m, 68° 22′ N, 19° 03′ E) se situe dans la région subarctique, à l'extrême nord de la Suède. Elle est située à 10 km à l'est du village d'Abisko à proximité du lac Torneträsk.

Storflaket est une tourbière en plateau sur pergélisol (palse), située sur la rive sud du lac Torneträsk, dans le nord de la Suède. Storflaket et Stordalen sont l'un des principaux sites d'étude des palsas et des émissions de méthane et de dioxyde de carbone en Scandinavie. La tourbière a reçu son nom, Storflaket (Grand plateau) durant la construction du chemin de fer de Malmbanan au début du XX^e siècle, en raison de sa taille et de sa topographie.

Climate Impacts Research Centre (CIRC) är ett forskningscentrum baserat vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, men huvudsakligen verksamt vid Abisko naturvetenskapliga station, som drivs av Polarforskningssekretariatet.

Gurttejohka is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het gebied rondom de berg Lullehačorru. De rivier stroomt grotendeel naar het westen en mondt uit in de baai Bolnoluokta aan de noordwestzijde van het Torneträsk. Ze is circa 6 kilometer lang.

De Oostelijke Tuopterivier (Samisch: Lulip Duoptejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op zuidelijke en oostelijke hellingen van de Tuopteberg. Ze stroomt rechts naar het zuiden, waar ze het Torneträsk instroomt. De rivier begint op ongeveer 1300 meter hoogte. Ze is circa 8 kilometer lang.

Tjuonjarivier (Samisch: Čuonjájohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Tjuonjameer (Čuonjájávri) , stroomt naar het zuidoosten waar ze de Tjalmerivier instroomt. Ze is circa 3 kilometer lang.

Tjalmerivier (Samisch: Šalmmejohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op de westelijke hellingen van de Tjalmeberg (Šalmmecohkat). Ze stroomt naar het westen en vervolgens naar het zuiden. Ze is circa 15 kilometer.

De Rihtonjira is een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Zij ontvangt haar water van twee bergtoppen van meer dan 1150 meter boven de zeespiegel. Na 3 kilometer geeft ze haar water af aan de Abiskorivier.

De Noordelijke Tuoptemeren, Samisch: Bajip Duoptejávritt, zijn twee meren in Zweden. De meren liggen in de gemeente Kiruna aan de westkant van de Tuopteberg, ten zuiden van de Tuoptekloof en ten noorden van het Tuoptemeer, vandaar de toevoeging. Het water erin stroomt door de Westelijke Tuopterivier weg.

Het Tuoptemeer, Zweeds: Tuoptejaure, Samisch: Duoptejávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna ten noorden van het Torneträsk in een streek waar de naam Tuopte of Duopte in allerlei variaties voorkomt. Het water in het meer komt van beken van de bergen in de omgeving, waaronder van de Balggesberg en de Tuopteberg en uit de Westelijke Tuopterivier, waardoor het na het meer ook weer verder doorstroomt. Midden in het meer ligt een klein eiland.

Balggesklifrivier (Bálggesgorsajohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op de westelijke hellingen van de Balggesberg (Balggescohka). Ze stroomt naar het westen en stroomt dan over de Balggesklif, blijft naar het westen stromen en stroomt de Tjalmerivier in. Ze is circa 3 kilometer.

Pessinenrivier (Zweeds: Pessinenjoki of Pessisjoki; Samisch: Bessešjohka) is een rivier die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op de oostelijke hellingen van de Pessisberg (Bessešvárri). De rivier stroomt naar het zuiden en kent een steil verval. Binnen 2 kilometer daalt ze 400 meter. Ze is in totaal 3,5 kilometer lang. Ze stroomt vanuit het noorden het Torneträsk in.

Vakkejåkka (Samisch: Orddajohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat las de bergrivieren Balggesklifrivier en de Tjalmerivier samenstromen en verder zuidwaarts gaan.

De Westelijke Tuopterivier (Samisch: Davip Duoptejohka) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontvangt haar water op zuidelijke hellingen van de Salmmeberg. Ze stroomt naar het zuiden langs de Tuoptekloof, door de Noordelijke Tuoptemeren, heeft een aftakking naar en van het Tuoptemeer en stroomt vervolgens naar het Torneträsk. Ze is circa 12 kilometer lang.

Aurokjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,137 kvadratkilometer och ligger 928,9 meter över havet. Aurokjaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Dajeb Njakajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0666 kvadratkilometer och ligger 471,7 meter över havet.

Jieprenjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,052 kvadratkilometer och ligger 917,1 meter över havet. Jieprenjaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Kåivujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,03 kvadratkilometer och ligger 842 meter över havet. Kåivujaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Lairejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,14 kvadratkilometer och ligger 879,1 meter över havet. Lairejaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Pajep Kuollejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,192 kvadratkilometer och ligger 817,9 meter över havet. Pajep Kuollejaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Tjietnjalisjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,163 kvadratkilometer och ligger 376,2 meter över havet. Tjietnjalisjaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Tjuonjajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,23 kvadratkilometer och ligger 808,3 meter över havet. Tjuonjajaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Tuoptejaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,33 kvadratkilometer och ligger 759,5 meter över havet. Tuoptejaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Vaimujaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Skjomavassdragets huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,574 kvadratkilometer och ligger 793,1 meter över havet. Vaimujaure ligger i Norra Torneträsk Natura 2000-område.

Vuolep Njakajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,127 kvadratkilometer och ligger 407 meter över havet. Vuolep Njakajaure ligger i Abisko Natura 2000-område.

Vuoskojaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,688 kvadratkilometer och ligger 350 meter över havet. Vuoskojaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Stordalen is een plaatsaanduiding binnen de Zweedse gemeente Kiruna aan het meer Torneträsk. Het is een plaats van waar wandelingen in het grote natuurgebied beginnen dan wel eindigen. De plaats wordt gevormd door een halteplaats (sinds 1902) en rangeergelegenheid aan de Ertsspoorlijn (zelf aangeven of je in- of uit wil stappen), maar er is ook een parkeergelegenheid aan de Europese weg 10. Het wordt vaak aangeduid als Stordalen, Abisko.

Abisko Gränsförsvarsmuseum är ett samarbetsprojekt mellan Försvarsmuseum Boden och Svenska Turistföreningen. Syftet är att lyfta fram och tydliggöra beredskapstiden och det kalla kriget i de svenska fjällen. Museet invigdes 12 september 2009. Huvudman för museet är Försvarsmuseum Boden och museet ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv. Museet ligger nära Abisko turiststation i Abisko. I samma byggnad ligger Rallarmuseet.

Abisko turiststation är en turistanläggning vid Abiskojokks delta, nedanför fjället Nuolja i Abisko nationalpark i Kiruna kommun. Den drivs av Svenska turistföreningen och har cirka 300 bäddar. Anläggningen ligger vid E10 och Malmbanan. På Malmbanan finns en järnvägshållplats vid turiststationen som också heter Abisko turiststation. Turiststationen driver en linbana upp på fjället Nuolja, även den inom Abisko nationalpark.

Jiebrensullut is een eiland in het Zweedse meer Torneträsk. Het heeft geen oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland heeft een oppervlakte van ongeveer 26 hectare. Het ligt in de noordoostpunt van het meer.

Soahkesullut is een eiland in het Zweedse meer Torneträsk. Het heeft geen oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland heeft een oppervlakte van ongeveer 8 hectare. Het ligt in de noordoostpunt van het meer.

Ábeskosuolo (ook wel Abiskosaari) is een eiland in het Zweedse meer Torneträsk. Het heeft geen oeververbinding en het is onbebouwd. Het eiland ligt ten noorden van Abisko. Het heeft een oppervlakte van ongeveer 20 hectare.

Miellesuolu is een Zweeds eiland gelegen in het Torneträsk. Het eiland ligt bij de zuidoever, heeft geen oeververbinding en is onbewoond.

De Tuopteberg, Samisch: Duoptečohkka, is een berg in het noorden van Zweden. De Tuopteberg ligt in de gemeente Kiruna tussen het Torneträsk en de grens met Noorwegen in onbewoond gebied. De Tuopteberg levert smeltwater aan zowel de Westelijke als de Oostelijke Tuopterivier. De Tuoptekloof ligt ten noordwesten van de berg.

Kärkevagge, nordsamiska Geargevággi "stendalen", är en dalgång i nord-sydlig riktning belägen ungefär 15 kilometer öster om Riksgränsen mellan bergen Kärketjårrå och Vassitjåkka, söder om Vassijaures station i Kiruna kommun.

Riksgränsen är en by och vintersportort i nordvästra delen av Kiruna kommun, Torne lappmark. Orten var fram till 1995 klassad som en småort.

Kuokkel gruvfält är ett nedlagt dagbrott i närheten av Kopparåsen i Kiruna kommun, Norrbottens län.

Vassijåkka (Zweeds: Vássijohka) is een beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Vassijåkka stroomt vanaf de hellingen van de Vassitjåkka naar het noorden. Zij mondt uit in het Vassijaure, dat in verbinding staat met Torneträsk en dus de Torne. Vassijåkka is ongeveer 9 kilometer lang. De Bassenjira is een belangrijke zijtak.

De Kåppasjåkka (Zweeds: Gohpadjohka) is een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Kåppasjåkka zorgt voor de afwatering van de berg Kåppatjåkka, ze stroomt naar het oosten en na 8 kilometer direct het Torneträsk in.

Njuorarivier (Zweeds: Njuoroaätno; Samisch: Njuoraeatnu) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Njuorraätno ontstaat in de meren rondom de bergtoppen in het noordwesten van Zweden. De eerste keer dat de naam Njuora verschijnt is in de naam van het meer Noordelijke Njuorameer op ongeveer 435 meter hoogte. Naar dat meer stromen een aantal bergbeken, het water vindt zijn uitweg via de Njuoraätno. Na nog geen kilometer stroomt zij het Zuidelijke Njuorameer meer in. Ook daar ontvangt zij nog water van bergbeken. Vervolgens stroomt het riviertje langs de zuidgrens van het nationaal park Vadvetjåkka. Daarna stroomt deze bergrivier bijna in een rechte lijn zuidoostwaarts naar het Torneträsk toe. Het vormt daardoor een van de bronrivieren van de Torne. De rivier is 48,430 km lang, ongeschikt voor commerciële vaart en ’s winters dichtgevroren.

Paktajåkka (Samisch:Báktajohka) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier voedt en ontwatert het Paktameer (Paktajaure) en stroomt van west naar oost. Ze is ongeveer 21780 meter lang en mondt bij Tornehamn uit in het Torneträsk. De rivier kruist de E10 en de Ertsspoorlijn, haar oevers zijn ter plekke verstevigd met een aangelegde rotspartij.

Vadvejåkka (Samisch: Vátvejohka) is een bergbeek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Vadvejåkka ontstaat in het noorden van het nationaal park Vadvetjåkka op de grens met Noorwegen. De beek stroomt zuidwaarts langs het natuurreservaat en na ongeveer 8 kilometer mondt hij uit in het meer Vuolep Njuorajaure. Het is daarmee een bronrivier van de Njuorarivier en indirect dus van de Torne.

De Bassenjira een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Bassenjira zorgt voor de afwatering van de berghellingen van de noordelijke en middelste berg Vassitjåkka. Ze ligt op meer dan 1000 meter hoogte en is slechts 2 kilometer lang voordat zij de Vassijåkka in stroomt.

Tjunojåkka (ook wel Tjunovaggijåkka; Samisch: Čunujohka) is een bergbeek die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Tjunojåkka ontstaat in het noorden van het nationaal park Vadvetjåkka op de grens met Noorwegen. De beek stroomt zuidwaarts ten oosten van het natuurreservaat en na ongeveer 14,5 kilometer mondt hij uit in een verbreding van de Njuorarivier. Het water belandt uiteindelijk in de Torne.

De Ráigenjira is een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Ráigenjira zorgt voor de afwatering van een bergmeertje dat tussen tweeberghellingen ligt. De Ráigenjira stroomt noordwaarts naar een merengebied, dat via een bekenstelsel afwatert naar het Torneträsk. Ze is ongeveer 1,5 kilometer lang.

De Rakasjåkka (Samisch: Rákkasjohka) is een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De Räkkastjåkka ontwatert een berggebied ten noorden van de Kåptatjåkka. Ze stroomt oostwaarts, is ongeveer 7 kilometer lang en stroomt bij Björkliden het Torneträsk in.

Kårtejåkka is een bergbeek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De bergbeek stroomt in het Scandinavisch hoogland ten westen van het Torneträsk. De beek die 16710 meter lang is, stroomt bij de coördinaten het Zuidelijke Njuorameer in.

Tornehamn är en plats på västsidan av Torneträsk i Kiruna kommun. Platsen blev bebyggd i samband med bygget av Malmbanan.

Katterjåkk Turiststation (vroeger: Oud Vassijaure) is een plaatsaanduiding binnen de Zweedse gemeente Kiruna. De plaats wordt gevormd door een halteplaats (code Kjå, sinds 1903) aan de Ertsspoorlijn (zelf aangeven of je in- of uit wil stappen), maar er is ook een parkeergelegenheid aan de Europese weg 10, die hier plaatselijk Lapplandia heet. In Katterjåkk is een weerstation. Het is genoemd naar de gelijknamige rivier.

Katterjåkk (nordsamiska: Gátterjohka), tidigare Vassijaure och Gamla Vassijaure, är en turiststation som drevs av Friluftsfrämjandet, sedan i privat regi. Sedan 1 januari 2009 drivs den åter i Friluftsfrämjandets regi. Den ligger i Kiruna kommun, vid Europaväg E10 och i närheten av järnvägsstationen Katterjåkk (trafikplatssignatur Kjå) på Malmbanan, 120 kilometer från Kiruna, 2 kilometer från Riksgränsen och 50 kilometer från Narvik. Katterjåkk är uppkallat efter jocken med samma namn, som rinner ner från sjön Katterjaure 4 kilometer bort, förbi och ut i närbelägna sjön Vassijaure. Det förekommer också att byn stavas Katterjokk.

Het Noordelijke Njuorameer, Zweeds: Pajep Njuorajaure, Samisch: Bajip Njuorajávri, een meer in Zweden. het meer ligt in de gemeente Kiruna ten noordwesten van het Zuidelijke Njuorameer tegen de grens met Noorwegen aan. Het is het begin van de Njuorarivier.

Het Zuidelijke Njuorameer, Zweeds: Vuolep Njuorajaure, Samisch: Vuolip Njuorajávri, is een meer in Zweden. Het meer ligt in de gemeente Kiruna ten noordwesten van het Torneträsk en ten zuidoosten van het Noordelijke Njuorameer.

Het Njuorameer, Zweeds: Njuorajaure Saiva, Samisch: Njuorajávrre Sáiva, is een meer in Zweden, in de gemeente Kiruna. Het meer ligt ten westen van het Noordelijke Njuorameer tegen de grens met Noorwegen aan.

Låktajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,7 kvadratkilometer och ligger 449 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Paktajåkka.

Goržejávri är en sjö i Kiruna kommun och Bardu kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,877 kvadratkilometer och ligger 991,2 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kårtjejåkka.

Inkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,61 kvadratkilometer och ligger 430,4 meter över havet. Inkajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Njuoraätno.

Kanisjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,269 kvadratkilometer och ligger 458,9 meter över havet.

Kaskamus Kårsavaggejaure, nordsamiska:Gaskkamus Gorsajávri, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland som ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,197 kvadratkilometer och ligger 683,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kårsajåkka. Sjöns namn översatt till svenska blir ordagrant Mellersta Ravindalssjön.

Latnjajaure, nordsamiska:Latnjajávri, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland som ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,74 kvadratkilometer och ligger 974,1 meter över havet. Sjön är 43 meter djup. Maxdjupet finns vid sjöns västra strand där det 1 397 meter höga berget Latnjatjåkkå stupar brant ner i sjön. Latnjajaure får sitt vatten från snösmältning och småglaciärer högre upp i Latnjadalen där två mindre namnlösa sjöar återfinns. Vid sjöns östra strand ligger sedan 1965 Latnjajaure forskningsstation. Här passerar även en vandringsled som går från Kårsavagge till Låktatjåkka.

Lumsasluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,111 kvadratkilometer och ligger 430,7 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Paktajåkka.

Njuorajaure Saiva är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0898 kvadratkilometer och ligger 441,3 meter över havet.

Pajemus Kårsavaggejaure, nordsamiska Bajimus Gorsajávri, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland som ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,03 kvadratkilometer och ligger 695,3 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Kårsajåkka.

Pajep Njuorajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 8,16 kvadratkilometer och ligger 436,9 meter över havet. Pajep Njuorajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kårtjejåkka.

Paktajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,73 kvadratkilometer och ligger 403,3 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Paktajåkka.

Paktajåkaluobbalah är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,411 kvadratkilometer och ligger 352,3 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Paktajåkka.

Pärmetjaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,108 kvadratkilometer och ligger 442,4 meter över havet.

Tåssakenpadajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland som ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,433 kvadratkilometer och ligger 791 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Katterjåkka. Öser om sjön går en vandringsled norr ut mot Katterjåkk och Riksgränsen och söder ut mot Unna Allakas.

Vuolemus Kårsavaggejaure, nordsamiska Vuolimus Gorsajávri, är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,713 kvadratkilometer och ligger 665,2 meter över havet. Vuolemus Kårsavaggejaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kårsajåkka.

Vuolep Njuorajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 4,66 kvadratkilometer och ligger 423,5 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Njuoraätno.

Årosnjarkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,11 kvadratkilometer och ligger 439,5 meter över havet.

Vassitjåkka, nordsamiska Vássečohkka, är ett fjäll nära järnvägsstationen Vassijaure vid Malmbanan. Nordväst-, mellan- och östtopparna är 1361, 1491 respektive 1590 meter höga. Under 1950-talet planerades det att störtlopps-SM skulle gå på Vassitjåkka och en startkur byggdes, men tävlingen ägde aldrig rum där.

Tynnyrilaki är ett berg i nordöstra delen av Kiruna kommun. Berget ligger öster om sjön Paittasjärvi och är 445 meter högt. Det är en öde plats, där den nordligaste punkten i Sverige på världsarvet Struves meridianbåge ligger.

Rautubeek (Zweeds – Fins: Rautuoja) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier is een zijrivier van de Suopatusrivier. Ze is slechts twee kilometer lang.

Särkirivier (Zweeds – Fins: Särkijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek verzorgt de afwatering van het Särkimeer. De rivier is amper twee kilometer lang.

Paankirivier (Zweeds – Fins: Paankijoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van de omgeving van het Paankimeer en stroomt naar het noordoosten. Ze ontvangt nog water van de Ruodusrivier. De Paankirivier is inclusief langste bronrivier 30190 meter lang.

Jussanrivier (Zweeds–Fins: Jussanjoki) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het moerasgebied rondom het Jussanmeer. De rivier kronkelt hevig door een gebied vol met moerassen en meren. Na 20.190 meter stroomt ze in de Kelorivier.

Kelorivier (Zweeds-Fins: Kelojoki) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. Algemeen wordt het Porattomameer gezien als het beginpunt van de rivier. Op de plaats waar de rivier het meer verlaat heeft hij een plaatselijke naam Porattomameerrivier (Porattomajärvenjoki). In dezelfde buurt ontspringt de Porattomavalleirivier. Als de beide rivieren samenstromen vormen ze de Kelorivier. Dit gebeurt nabij de Kelovallei ten noordoosten van de Keloberg. De rivier kronkelt hevig door uitgestrekte moerasgebieden en belandt uiteindelijk bij Saivomuotka-zuid in de Muonio. Ze is 33640 meter lang.

Suopatusrivier (Zweeds – Fins: Suopatusjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Suopatusmeer (Suopatusjärvi). Ze stroomt naar het zuidoosten door de lange Suopatusvallei (Suopatusvuoma); ze vervolgt haar weg en belandt ten noorden van Saivomuotka in de Muonio. Dat doet ze op twee plaatsen; één net ten noorden van het dorp; een ander op circa twee kilometer. Ze is circa zestien kilometer lang (zuidelijke monding).

Jiellasrivier (Zweeds – Fins: Jiellasjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier ontstaat als een aantal beken samenstroomt ten westen van het Luongasjärvi. De rivier stroomt naar een uitloper van dat meer en watert verder af via de Kurusrivier.

Kynisrivier (Zweeds – Fins: Kynisjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Kynismeer. Ze stroomt daarbij door de Kynisvallei, dat grotendeels uit moeras bestaat. Ze stroomt naar het noorden en levert haar water in bij de Kelorivier. Ze is circa zes kilometer lang.

Kurusrivier (Zweeds – Fins: Kurusjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van de moerassige omgeving van het Kurusmeer. De rivier stroomt naar het zuidoosten en doet onder meer het Luongasmeer aan. Na 16450 meter mondt zij uit in de Luongasrivier.

Lakibeek (Zweeds – Fins: Lakioja) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De beek verzorgt de afwatering van de Lakivallei (Lakivuoma), een uitgestrekt moerasgebied op de westoever van de Muonio. De Lakibeek is circa vier kilometer lang.

Porattomavalleirivier (Zweeds–Fins: Porattomavuomajoki) is een rivier, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het gebied rondom de Porattomaberg. Ze stroomt door de moerassige Porattomavallei aan wie ze haar naam dankt. Na een circa 10 kilometer stroomt ze samen met de Porattomameerrivier en vormt zo de Kelorivier.

Myllyrivier (Zweeds – Fins: Myllyjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van een moerasgebied ten zuiden van het dorp Kuttainen. De rivier mondt uit in het Vuontismeer, dat in verbinding staat met een meander van de Muonio. De rivier is met bronrivier ongeveer tien kilometer lang.

Paittasrivier (Zweeds – Fins: Paittasjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het (grote) Paittasmeer en Kleine Paittasmeer. De rivier stroomt voor het gevoel de verkeerde kant op; ze stroomt naar het noord(oost)en, terwijl de meeste rivieren in deze buurt oost dan wel zuidoostwaarts gaan. De Paittasrivier is 13540 meter lang.

Ruodusrivier (Zweeds – Fins: Ruodusjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering van het Ruodusmeer en stroomt westelijk langs de Ruodusberg. Ze is 14590 meter lang en mondt uit in de Paankirivier.

Pingisrivier (Zweeds – Fins: Pingisjoki) is een rivier annex beek, die stroomt in de Zweedse gemeente Kiruna. De rivier verzorgt de afwatering de hellingen van de Pingisheuvelrug en van zowel het (grote) Pingismeer en het Kleine Pingismeer. De rivier stroomt naar het noordoosten en stroomt in de Muonio. Ze is circa zeven kilometer lang. Ten oosten van de rivier ligt de Pingisberg en de Tynnyriberg

Kuoppajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,081 kvadratkilometer och ligger 356,2 meter över havet.

Kuoppajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0705 kvadratkilometer och ligger 268,9 meter över havet.

Kålmelåkejauren är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0434 kvadratkilometer och ligger 376,2 meter över havet.

Luongasjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 1,8 meter djup, har en yta på 0,766 kvadratkilometer och befinner sig 360,1 meter över havet. Luongasjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kurusjoki.

Maasankijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 2 meter djup, har en yta på 0,333 kvadratkilometer och befinner sig 321,9 meter över havet.

Maattijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0893 kvadratkilometer och ligger 357,7 meter över havet.

Maattijärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Niityjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0836 kvadratkilometer och ligger 379,9 meter över havet. Niityjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Outisenjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0442 kvadratkilometer och ligger 352,5 meter över havet. Outisenjärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Paittaslompolo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,116 kvadratkilometer och ligger 331 meter över havet. Paittaslompolo ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Palanenjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0764 kvadratkilometer och ligger 406,1 meter över havet. Palanenjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Palanenjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0676 kvadratkilometer och ligger 424,9 meter över havet. Palanenjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Peräjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0357 kvadratkilometer och ligger 354,6 meter över havet.

Pesemejärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0891 kvadratkilometer och ligger 359 meter över havet.

Peurajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0903 kvadratkilometer och ligger 347 meter över havet. Peurajärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Pikku Lompolo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,108 kvadratkilometer och ligger 363 meter över havet. Pikku Lompolo ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kurusjoki.

Pingisjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Pitkäjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0865 kvadratkilometer och ligger 353,9 meter över havet.

Porattomajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,6 kvadratkilometer och ligger 345,9 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Porattomajärvenjoki.

Porattomanvuomanjärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0532 kvadratkilometer och ligger 350,1 meter över havet. Porattomanvuomanjärvet ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Kelojoki (Kelijoki).

Ruodosjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,55 kvadratkilometer och ligger 381 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Ruodusjoki.

Saatukkajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0577 kvadratkilometer och ligger 448 meter över havet. Saatukkajärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Keskukursu.

Saivo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0399 kvadratkilometer och ligger 362 meter över havet. Saivo ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Saivo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0701 kvadratkilometer och ligger 375,2 meter över havet.

Soutajärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,121 kvadratkilometer och ligger 357 meter över havet. Soutajärvet ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.

Soutajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 2 meter djup, har en yta på 0,241 kvadratkilometer och befinner sig 349 meter över havet. Soutajärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Suolujärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0422 kvadratkilometer och ligger 355,4 meter över havet. Suolujärvet ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Suolujärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,125 kvadratkilometer och ligger 355 meter över havet. Suolujärvet ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Suopatuslompolo är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde.

Suopatussölänjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,187 kvadratkilometer och ligger 353,9 meter över havet. Suopatussölänjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Suulasjärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,061 kvadratkilometer och ligger 345 meter över havet. Suulasjärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Tiukujärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Tiukujärvi ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.

Vasikkajärvet är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,0988 kvadratkilometer och ligger 348 meter över havet. Vasikkajärvet ligger i Pessinki fjällurskog Natura 2000-område.